Ökad skärmtid

”Vi tillbringar väldigt mycket tid med våra skärmar och mycket av det vi konsumerar på skärmen är inte bra för oss.”

Just nu händer det väldigt mycket i mitt liv, och många av dygnets timmar går åt till arbete eller studier. Det finns inget riktigt tillfälle för mig att slappna av och bara vara. Jag har dessutom varit borta flera dagar i veckan i över två månader nu, och har bara spenderat en helg hemma under denna tid.

Igår försökte jag kartlägga vad som gör mig stressad och håller mig på helspänn. En stor del i detta är min smarta telefon och mina sociala medier, som har blivit min ”avslappning” på kvällarna. Detta är såklart inte optimalt, och det finns många undersökningar som pekar på att mycket skärmtid inte är bra för kropp och knopp. Bland annat säger hjärnforskaren Katarina Gospic i en artikel på PTJ Magasin;

”Vi tillbringar väldigt mycket tid med våra skärmar och mycket av det vi konsumerar på skärmen är inte bra för oss.

Sociala medier är jättebra om vi använder dem för att träffas i verkliga livet. Men att ständigt matas med bilder på hur alla andra är vackra, kära, äter fantastisk mat, är på häftiga fester och reser till paradisstränder skapar ohälsa. Att hela tiden jämföra sig med andra ökar risken att drabbas av depression.”

”Problemet är också att vi har svårt att begränsa användningen av sociala medier. Katarina Gospic liknar fenomenet ‘likes’ vid en digital godisskål – vårt belöningssystem i hjärnan stimuleras och vi vill bara ha mer. Något som resulterar i att många tittar i mobilen 150 gånger om dagen – var sjätte minut.”

Enligt en artikel på SVT försämras sömnen av skärmtiden;

”När det blir mörkt och vi ska gå och lägga oss så ökar normalt sett nivåerna av sömnhormonet melatonin. Men när vi utsätter oss för det blåa ljuset från alla skärmar vi omger oss med så påverkar det just melatoninet och trycker ner det vilket gör det svårare att somna”, berättar Frida Rångtell, sömnforskare vid Uppsala universitet.

För mig innebär detta att jag har utvecklat en rädsla för att inte kunna vara utan min telefon, och till denna punkt vill jag absolut inte komma. Det innebär också att jag inte får kvalitativ sömn och upplever därför en konstant trötthet. Detta påverkar mitt vardagliga liv i allt för stor utsträckning, och jag minns inte när jag vaknade sist och kände mig utvilad. Jag har också fått en del nackproblem på slutet, och det har medfört att mina axlar och övre delen av ryggen är i konstant spänning. Dennis Segerdahl, fysioterapeut (artikel);

”Den ställning som de flesta intar när de tittar i mobilen kallas face down och innebär en oerhörd påfrestning på nacken. Den böjs maximalt med hakan ända ner mot bröstet och muskler, ligament och ledkapslar sträcks när de ska bära upp huvudets hela tyngd. I och med att huvudet dessutom befinner sig utanför kroppens lodlinje ökar huvudets tyngd med upp till tre gånger. När vi däremot sitter framåtlutade vid datorn och skjuter fram huvudet uppstår det som populärt kallas gamnacke – ytterligare en påfrestning för nacken.”

Utöver detta såg jag detta inlägg på Facebook för ett par veckor sedan, och det blev en tankeställare för både mig och min sambo;

52728004_2246093068998369_4592603444371521536_n

https://www.facebook.com/maouryc/posts/2246093412331668?__xts__[0]=68.ARBmxPV3_xTCxHP7_qPP-RB7v0Vxp0lwQ6nkqD8XqcVNtRM2WiFQGNHqBUnfg2jxkrnlI8bpMvITImjbNWXoz1uNjRS7eSS1juipuynEPDVepvBLHYhDY4BlT-An_DkcHM3m0lyLtOg51vFBiJNMKHvyV9Pdm_Kng6iaPOl5iC3Rixb9g7oL6n5wFBsz9lG0Kf7ocpalguBwAYFZIpeFd5D0YcLJ17DorXPKNbLH_9MFZSmh1zwv5HfxnUlB5jeLHWH_QDMDSzKcLRaqsFmTN-FKUbu8JktJAFMME_aJ4HfhE50Ob1T0WgXzPVVl0M2F9S2BERuOag0JW_M8–WGMUP1N4A&__tn__=C-R

Med utgångspunkt i detta, i syftet att förbättra min fysiska och psykiska hälsa, kommer jag dra ner på min skärmtid under framför allt kvällarna. Detta innebär att jag inte kommer att publicera något på kvällstid (om det inte är schemalagt) och jag kommer inte att svara på meddelanden. Det kommer jag göra på dagstid istället, och spendera mina kvällar till avkoppling. Detta för att jag ska ha energi och lust till att fortsätta göra det jag tycker om.

Skärmavbild 2019-03-21 kl. 14.00.32.png

Annonser

Att ändra i fotografens bilder

Du som fotograf har bestämmanderätt över hur dina fotografier får bearbetas eller ändras. Om man inte i avtal möjliggjort för kunden att göra en ändring så är ändringar inte tillåtna.

Jag gillar att läsa olika hemsidor och hittade ett bra, aktuellt och värdefullt inlägg på Svenska Fotografers Förbund. Rubriken lyder;

Ändring i bild?

Fråga

Hej! Min kund har ändrat i en av mina gruppbilder som jag tog på beställning från ”alla på en rad” till ”hälften på två rader”.  Är detta tillåtet?

Svar

Utgångspunkten är att du som fotograf har bestämmanderätt över hur dina fotografier får bearbetas eller ändras. Om ni inte i avtal möjliggjort för kunden att få göra en sådan ändring så är denna ändring inte tillåten. För att undgå osäkerhet om vad kunden får och inte får göra rekommenderar jag att du i dina till dina avtal skickar med SFF:s rekommenderade allmänna villkor (se https://www.sfoto.se/wp-content/uploads/2010/09/sff_rek_allmanna_villkor_.pdf). Av dessa framgår bl. a. att fotografens medgivande krävs för ändring och bearbetning, men även reglering om vad som gäller vid utebliven namnangivelse, skadestånd m.m. som är bra att ha reglerat i samband med att avtal ingås.


Ett exempel på vanligt förekommande ändring i bilder.

Då kan det också vara värt att dela ett annat inlägg på SFF:s hemsida;

När ska fotografens namn anges?

Svar: Fotografens namn ska alltid anges i samband med fotografiet såvida det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt. Denna regel om fotografens ideella upphovsrätt är tvingande och kan medföra skadeståndsansvar om den inte respekteras.

Utvärdering – Instagramkoll

Jag tycker om att göra undersökningar, främst för att gå till botten med saker och bredda mina perspektiv, men också för att jag tycker det är bland det roligaste som finns! (Jag har en dröm långt inom mig att någon gång i framtiden forska…) Undersökningar kan ju göras på många olika sätt, och nu har jag upptäckt Instagrams funktion med omröstningar. Jag finner många av mina kunder på sociala medier, och därför tänker jag att det är en bra plattform att använda mig av för att utvärdera, undersöka och utveckla min verksamhet. Igår gjorde jag en sådan efterforskning gällande syskon- och familjefotograferingar, i syfte att ta reda på hur och i vilken utsträckning man bokar en fotograf. Tanken är att jag kan använda detta för att öka min egen förståelse för mina kunder, kunna anpassa min marknadsföring och förbättra mitt företag.

Min första fråga gäller i vilken utsträckning man bokar en syskon- eller familjefotografering, om man bokar kontinuerligt (exempelvis en gång per år). 67% av de som svarade röstade på kontinuerlig fotografering, och 33% röstade på att det blir för ofta. Intressant i resultatet är att de som har valt ”kontinuerligt” har (många av dem) tidigare fotograferats hos mig, och majoriteten av dem är småbarnsföräldrar. De flesta som röstade på att ”det blir för ofta” har inte egna barn själv. Här antog jag att fotograferingarna kanske handlar om äldre barn/ungdomar och vuxna, och där drar jag slutsatsen att man inte är i samma behov av fortlöpande familjefotograferingar. Bland dem som har mindre barn är behovet av kontinuerlig fotografering betydligt större.

Andra frågan gäller vad man väljer att använda bilderna från ett fotografering till. Svaren blev många, men flera enades om att bilderna blir tavlor som pryder väggarna i hemmet. Andra förslag var minnen att visa upp och dela ut, julkort, kalendrar, sociala medier, fotoalbum, presenter till familj och vänner samt att spara tills barnen blir stora. Detta stämde väl överens med min egen hypotes, och denna fråga gör att jag kan anpassa produkter till mina kunder.

Min tredje fråga gäller om man hellre går till en fotograf för att fotografera barnen eller om man nöjer sig med skolfoton. 73% av de som svarade väljer att gå till en fotograf och resterade 27% väljer skolfoton. Flera av dem som svarade ”skolfoton” har inte egna barn, och därför kan resultatet till viss del vara missvisande. Majoriteten väljer ändå att gå till en fotograf, och det skulle vara värdefullt för mig och min verksamhet att veta bakgrunden till detta. Handlar det om att man erbjuds fler bilder från en syskon/familjefotografering än en skolfotografering? Handlar det om prissättningen? Dela gärna med dig av dina tankar i kommentarsfältet. Jag har också fått veta läget kring skolfotograferingar i Vilhelmina, mer om detta kommer i ett senare inlägg.

Majoriteten av de som svarade på frågan om när på året man helst bokar en fotografering svarar hösten, vilket jag kan förstå. Hösten är en magisk årstid och bilderna blir helt otroliga! Många andra svarade sommaren och de flesta av dessa har barn, och att fotografera barn är simplare under de varma sommarmånaderna än under vargavintern. Endast ett fåtal svarade vintern och våren. Denna information gör att jag kan anpassa min marknadsföring och min bokningskalender.

Sista frågan rör om man helst fotograferas traditionellt på en utvald plats eller när familjen tillsammans genomför en aktivitet. Denna fråga ställde jag i syftet att göra en intressekoll på lifestyle-fotograferingar, där jag kan få möjligheten att prova en ny form av familjefotografering. Resultatet visar att 62% av de som svarat helst genomför en traditionell fotografering och 38% hellre gör en annorlunda session. Det visar alltså att det finns ett intresse för lifestyle och blir därför eventuellt något jag provar.

Jag får tacka mina följare och icke följare som deltog i ”undersökningen”, era svar betyder mycket för mig. Nu längtar jag ännu mer till sommaren!

Trevlig kväll!

”Vad gör du egentligen?”

Jag har i veckan gjort mina första dagar på min VFU-period (verksamhetsförlags utbildning/praktik), och under ett möte möttes jag av en förvånad min och frågan; ”men, är inte du på Lärcentrum och fotar och marknadsför?”. Svaret är ja, och jag tror att det uppstår många frågetecken kring vad jag faktiskt gör under mina dagar. Därför tänkte jag ge er en liten resa genom min vardag.

Vi börjar med min utbildning. Jag är nu inne på min tredje termin på ämneslärarprogrammet som jag läser på Högskolan Dalarna. Utbildningen är på distans, vilket innebär att 95% av mina studier görs hemifrån med hjälp av en dator. Jag genomför och skickar in alla mina uppgifter genom en läroplattform där jag också hittar allt material och så småningom bedömningar. Jag träffar mina lärare och klasskamrater en till två gånger i veckan via programmet Connect. Detta innebär självklart att jag måste ha fungerande teknik och framför allt ha disciplinen till att studera – det finns ju faktiskt ingenting som säger att jag måste plugga den och den tiden, utan jag styr nästan allt själv. Jag åker till Falun en eller två gånger per termin, och dessa gånger är jag borta i – oftast – tre dagar (varav en dag är restid ner).

Jag studerar alltså till gymnasielärare, men jag blir också behörig för högstadie- och vuxenskola. Mitt förstaämne är svenska och det är i svenska jag just nu gör mina fem veckor VFU, på ”min egen” gymnasieskola Malgomajskolan. Nu är det hög tid att välja andraämne och jag kommer att läsa religion, främst för det praktiska. Utbildningen är fem år, eller tio terminer, så jag kommer att vara färdig lärare i januari 2023. Det känns avlägset, men just nu lever jag på att det ”bara är 3,5 år kvar”. Can’t wait.

Förutom att studera har jag ju mitt företag, vilket inte undgår någon. Just nu, under vinterhalvåret, jobbar jag inte fullt så mycket som jag gör under sommaren och hösten. Däremot fokuserar jag mer på företagsjobb, så jag har ändå det jag gör. Jag planerar också två olika projekt just nu, samt ett som jag ska försöka genomföra med min sambo. Detta kommer mer information om senare. I snitt jobbar jag kanske 75-85% med företaget varje vecka under vintern. Det är värt varenda minut, och jag är så tacksam att jag fått och har möjligheten att göra det jag älskar allra mest! ❤

I företaget jobbar jag kontinuerligt med Vilhelmina Lärcentrum (minst tjugo timmar i månaden), Västerbottenssåpa, Lilla Fröken Blomster och Leguano/Gå Barfota.

Utöver mina ”jobb” äger vi ett hus som kräver en del jobb, men för mig är det skönt att ”fly bort” ett tag för att bara vara. Jag tycker väldigt mycket om inredning och renovering, DIY:s och småpyssel. Det är min avslappning och jag njuter varje stund jag får ha en pensel i handen, sätta upp några tavlor eller bara flytta om grejer. Vi har också en hund, lilla Saga, som är otroligt lättskött men har en energi som heter duga. Perfekt för att få lite frisk luft varje dag. Vi har två katter, Diesel och Sigrid, och framför allt den sistnämnda förgyller vardagen med sin skönhet. Jag brukar kalla dem ”Skönheten och Odjuret”. Både jag och min sambo tycker om att vara utomhus, och vi spenderar en hel del tid i vår stuga i Hällfors. Jag tycker också om att laga mat, så på helgerna kan vi ibland lyxa till det lite. Böcker är något som ligger mig nära, både i pappers- och ljudform, fack- och skönlitteratur. Jag tycker om att lära mig nya saker. Jag tycker också om dokumentärer så många kvällar kan vi ligga utslagna i soffan fram till midnatt.

En sammanfattande överblick av min vardag, men innan jag sätter punkt ska jag dela med mig av en liten lista på ett par saker som underlättar min vardag:

  • Koffein
  • Frisk luft
  • Choklad
  • Penna och papper
  • Synonymer.se
  • Tofflor

På återseende!

Att dela bilder på internet

Jag tycker det är absurt att ni, mina kunder, ska fråga mig om det är okej att jag lägger ut bilder på er. Det är ju trots allt jag som ska ha er tillåtelse att publicera bilder på internet.

Som de flesta redan vet använder jag sociala medier, närmare bestämt Facebook och Instagram. Det är bra marknadsföring för mig och något jag tycker om att använda, framför allt Instagram där jag kan både ge och ta inspiration. På mina kanaler delar jag regelbundet bilder, både från samarbeten, hemmet och från fotograferingar. Ofta när jag bokar in en fotografering, många gånger redan vid första kontakten, får jag frågan om det är okej för mig att inte lägga ut bilder på familjen, barnen eller någon annan. Detta tycker jag är helt absurt. Jag tycker det är absurt att ni, mina kunder, ska fråga mig om det är okej att jag lägger ut bilder på er. Det är ju trots allt jag som ska ha er tillåtelse att publicera bilder på internet. Med detta vill jag säga att jag bara lägger ut bilder på de människor jag har tillåtelse från, och det är mitt ansvar att fråga mina kunder om de godkänner publicering eller inte. Därför tänkte jag gå lite ”back to basics” och förklara hur det faktiskt går till.

Skärmavbild 2019-03-16 kl. 18.37.27

GDPR. General Data Protection Regulation, EU:s nya dataskyddsförordning, trädde i kraft i maj 2018 och jag tror att många är bekant med förkortningen. Det innebär i korta drag hårdare krav på hantering av personuppgifter. Till personuppgifter räknas även bilder på personer, vilket gör att det påverkar oss fotografer också. Allt som går att koppla till en person och identifikation av hen är en personuppgift. För fotografer finns det framför allt tre rättsliga grunder för GDPR; samtycke, avtal eller intresseavvägning.

Samtycke innebär att fotografen tillfrågar den som fotograferas för att få tillstånd. Genom att fotograferas hos mig godkänner man att jag lagrar porträttbilder på mina låsta hårddiskar, men man godkänner inte att bilderna publiceras. I vissa fall, när det gäller mer omfattande fotograferingar, skriver jag avtal. I avtalet ingår hur och i vilken utsträckning bilderna får användas, och detta sker skriftligt. Ofta när jag tillfrågar mina kunder om publicering på sociala medier och/eller andra webbsidor gör jag det både muntligt och skriftligt, för att tydliggöra avtalet.

Skärmavbild 2019-03-16 kl. 18.36.44

Det finns vissa undantag för bilder och GDPR, om syftet är journalistiskt, konstnärligt, litterärt eller akademiskt skapande. Läs mer om detta hos Kamera & Bild. Det innebär också att bilder som fotograferas på allmän plats i icke kommersiellt syfte får publiceras utan tillstånd. Det finns däremot vissa (mänskliga) principer vad gäller foton på barn.

Några exempel på hur jag arbetar med avtal:

  • Vid en syskonfotografering tillfrågas föräldrarna om publicering på sociala medier, endera muntligt eller skriftligt – och i vissa fall både och. Ett muntligt avtal gäller, men det är lätt att man glömmer, och därför vill jag ofta försäkra mig och kunden om vad som gäller. Godkänner kunden att bilder publiceras, så kommer de mest troligt att göra det också. Det kan även hända att bilderna används i min marknadsföring. Om kunde inte godkänner kommer ingen bild att delas på något forum över huvud taget.
  • Vid en företagsfotografering där det krävs modeller som visar ansiktet skriver jag ett modellavtal, som är framtaget av Svenska Fotografers Förbund. Se mallen HÄR. Ibland skriver jag egna, förenklade modellavtal, men de innehåller i princip samma sak som det länkade avtalet. Avtalet är giltigt för den enstaka fotograferingen, och skulle personen vara modell vid ett senare tillfälle skrivs ett nytt avtal.

 

Slutligen, Svenska Fotografers Förbund säger så här:

Samtycke från avbildade människor behövs normalt vid tre olika tillfällen;

a) när fotografiet ska användas i reklamsammanhang enligt lagen om namn och bild i reklam,

b) när det handlar om en av privatperson beställd porträttbild enligt 27 § upphovsrättslagen. Om beställaren och den avbildade är olika personer behövs samtycke från såväl beställaren som den avbildade. Den privata beställarens samtycke behövs alltid oavsett hur fotografiet ska användas och

c) när fotografiet anses vara en personuppgift enligt GDPR  och som på något sätt hanteras digitalt, t ex på Internet eller i register. Då behövs den avbildade personens tillstånd eller att man ingår avtal med personen om denna användning.

Samtycket från den avbildade, och i beställda porträttfallet, även från beställaren, ska vara aktivt. Det innebär att personen ska ha blivit tillfrågad och aktivt ha avgivit ett samtycke. Avser samtycket en underårig ska samtliga vårdnadshavare avge samtycket för att det ska bli bindande. Det rekommenderas att samtycket avges i skriftlig form.

Samtycke krävs inte av efterlevande om personen på bilden är avliden, såvida det inte handlar om beställd porträttbild.

Därför ska du anlita en fotograf till dina porträttbilder

Inlägget görs i samarbete med Vilhelminas kommunalråd  Annika Andersson.

Första intrycket är ett vanligt förekommande samtalsämne, och är synonymt med inverkan, påverkan, känsla, upplevelse, avtryck med mera. Man pratar om de sju första sekunderna man har på sig att göra ett gott intryck på andra, där den andre personen drar slutsatser om status, auktoritet, kompetens och trovärdighet.

Då undrar ni säkert varför jag skriver om intryck när jag jobbar som fotograf. Dagligen ser jag bilder på människor – politiker, chefer, anställda, redaktörer, journalister, författare och så vidare – där porträttbilderna ger helt fel intryck av vederbörande. Det handlar om dålig kvalitet, fel poseringar och positioner, stökig eller felaktig bakgrund, och diverse annat som gör att mitt första intryck av personen blir väldigt skevt. När jag läser en blogg där en krönikör delar med sig av sina egna, professionella åsikter och porträttet på hen är en katastrof påverkar det hur jag tar åt mig av det lästa. Tar jag del av en telefonintervju på TV-nyheterna där porträttet är dåligt kommer jag inte uppfatta talaren som trovärdig. Botaniserar jag på olika hemsidor där personalbilderna är olika och/eller av dålig kvalitet kommer jag ifrågasätta de anställdas förmåga. Allt detta sker omedvetet, men det spelar stor roll för ett varumärke som ska marknadsföras – såväl ett stort, etablerat företag som en enskild offentlig person.

Därför ska jag nu motivera varför det är viktigt att anlita en fotograf till dina eller era porträttbilder. Jag startar med det viktigaste av allt: förtroende.

Förtroende. Enligt Wiktionary: ”det att tro och lita på att någon är förmögen att handla (intellektuellt och moraliskt) korrekt, och också handlar korrekt” (Wiktionary, 2019). Förtroende är synonymt med tillit, förtröstan, tilltro. En bra porträttbild skapar förtroende hos mottagaren. Ett porträtt som är av hög kvalitet där flera olika faktorer är medräknade gör att den avbildade framstår som mer pålitlig. Det kan handla om passande kläder, rätt bakgrund, eventuell rekvisita, ljussättning, skärpa, djup och så vidare. För att skapa ett bra första intryck är förtroende en viktig beståndsdel, och tilltro kan skapas genom att välja rätt bild till rätt tillfälle. Bilden nedan är ett tydligt exempel på en bild av sämre kvalitet eftersom personens ansikte är ur fokus och bakgrunden är rörig.

annika1-1080x675

Förmåga. Enligt Wiktonary: ”(om person) det att kunna göra något” (Wiktionary, 2018). Förmåga är synonymt med duglighet, talang, skicklighet, kapacitet, prestanda, tillgång. En porträttbild som ska användas i offentliga sammanhang behöver påvisa den avbildades förmåga att genomföra uppgifter. Handlar det om en politiker behöver porträttet förmedla handlingskraft, till exempel, och handlar det om en journalist behöver porträttet förmedla duglighet. En slafsigt ihopsatt mobilbild ger inte ett intryck av att personen har förmåga att genomföra det som talats om och därmed ges inte heller något bra första intryck.

1538571744

Professionalitet. Enligt Wikipedia: ”termen Professionalism särskiljer dem som utövar något yrkesmässigt från dem som utövar samma sak som hobby, vilka benämns lekmän eller amatörer. Ordet härstammar från latinets professio, som betyder uppgift, yrke” (Wikipedia, 2018). En porträttbild på exempelvis en anställd bör visa på professionalitet, att företaget och dess personal är kapabla att genomföra tjänster till andra. En bild på en högt uppsatt chef som står vid stugan i shorts och t-shirt ger inte ett intryck av att vederbörande är professionell, utan kanske mer en livsnjutare. Här handlar det kanske främst om kläd- och miljöval, och dessa två faktorer är otroligt viktiga för den känsla som ska framhävas i porträttet. Ett annat exempel är ett företags hemsida där alla personalbilder är olika (det vill säga att det inte finns någon igenkänningsfaktor) skapar inte en känsla av professionalitet, eftersom företaget inte lagt speciellt mycket energi på att förmedla denna känsla. Därför blir också det första intrycket påverkat.

Skärmavbild 2019-03-12 kl. 18.04.52

Porträtt används i många olika sammanhang, bland annat på diverse sociala medier, i bloggar, tidningar, på hemsidor, i annonser och kampanjer, på visitkort, informationsblad, affischer och så vidare. På forum där bilder sprids snabbt är det extra viktigt att porträtten framhäver det personen och/eller varumärket står för, i syfte att skapa ett bra intryck, förtroende, förmåga och professionalitet (bland många komponenter). Porträtt som förmedlar dessa olika känslor och intryck kan en fotograf skapa.

_DSC9513

Så, för att skapa ett gott intryck hos andra, kanske gäller det kunder, väljare eller elever, behöver porträttbilderna vara av hög kvalitet, fokusera på rätt saker, framhäva personen efter varumärket, kläderna bör väljas med omsorg, bakgrunden bör vara passande och kroppsspråket måste vara lämpligt. Gäller det ett dussintal personer som ska påvisa ungefär samma sak bör det finnas en igenkänningsfaktor för att skapa förtroende hos andra.

 

Väljer ni att genomföra er fotografering av porträtt- och pressbilder hos mig kan jag erbjuda er:

  • ett stort urval bilder med olika poseringar, bakgrunder/miljöer och ombyten
  • kreativitet
  • unika bilder
  • igenkänningsfaktor
  • en objektiv åsikt om vad porträtten ska förmedla
  • passande miljöer
  • snabb leverans – bilderna är redigerade i färg och svartvitt och levereras både hög- och lågupplösta

För att boka tid, kontakta mig via mail: info@fotografhannelebang.se, via telefon: 072-502 23 76 eller via Facebook: www.facebook.com/fotografhannelebang. Se min hemsida.

_DSC9587

Måndag 11 mars

Min sambo såg så finurlig ut igår kväll. Han satt tyst en lång stund och sedan utbrast han; ”du måste ju ha en BLOGG!”. Jaha, tänkte jag. Inte igen. Om jag har försökt blogga sedan jag började gymnasiet för sex år sedan, vad är det som säger att jag ska lyckas nu? Men, jag kan ju inte göra honom besviken, så jag får väl göra ett försök.

Jag säger som David i Britain’s got talent; ”I’m gonna kick this off with a big, fat YES”. Fast det jag menar egentligen är en ”big, fat CAT”.